Johan Jonsson från Västra Höle är en flitig anglare på vintern. Han för dessutom dagbok på samtliga tillfällen då han är iväg sedan år 2000, det innebär att det i dagsläget finns närmare 200 fisketuren nertecknade i dagboken.
Här kommer nu Johans anteckningar från minnesvärd morgon på Gosjön som utspelade sig våren 2003. Den kan fungera som aptitretare i väntan på att de första isarna lägger sig. Läs och dröm er bort.
16/4-2003 Det är alldeles på slutet av fiskesäsongen nu men Gosjön höll ändå för en sista resa. Jag steg upp vid 04:30 och var lite småtrött men kvicknade till ju längre tiden gick. Hålen hade jag borrat kvällen innan, 20 stycken nedanför berget utmed Dicks båthus. Samtliga hål från vasskanten och inåt.
Från andra sidan sjön hördes ljud av tranor och svanar men annars var det tyst ute, knäpptyst. Vinden var obefintlig och temperaturen ca 3-4 grader varmt. Första nappet kom 05:15 då jag höll på att sätta ut. Gäddorna som nappade var inte alls hungriga jämt utan lyfte bara av mörten och drog iväg för att sedan släppa den. Förklaringen stavas lektider…
Nappen fortsatte och ibland lyckades jag få upp någon. Då klockan blivit 08:00 hade jag fyra små gäddor och haft fjorton napp. Detta kom att ändras då klockan blivit 08:10.
Nappet kom och jag sprang iväg mot donet som stod lite snett ut från båthuset. Där fick jag känna den största gäddan hittills i mitt liv och det stretade rejält, trodde först att fisken fastnat i något eftersom det gick så trögt. Efter några nervösa ögonblick fick jag äntligen se gäddan nedanför hålet, kroken såg jag att satt ganska dåligt vilket inte lugnade mig precis. Gäddan hade nog kämpat sig lite trött för det gick ganska bra att få huvudet upp i hålet. Jag tog tag bakom huvudet med ena handen och höll linan i den andra, sen lyfte jag. Upp kom den största gäddan jag sett i sjöarna häromkring. Den visade sig väga 10.5 kilo och var 110 cm lång. Efter detta så slutade nappen komma och jag for nöjd hem klockan 09:30. Detta avrundade anglingssäsongen 2002/2003 på klart bästa sätt.
Vi tackar Johan för att han delade med sig av detta minne. Hade inte suget efter isar infunnit sig innan så blev det nog ändring efter detta.